.
Fredagen den 27:e januari
ballongerna hänger fortfarande kvar, som en påminnelse om timmarna jag förträngde samtidigt som jag omedvetet ringde tillbaka i tiden - läskigt? Sedan dess verkar mitt huvud ha fastnat i någonslags inbillad jetlag.
jag sover inte så mycket just nu. kanske för att mitt huvud av en olycklighet reste sju timmar bakåt, (alla vet ju att man inte kan färdas i tiden?), eller för att jag precis hämtat den största resväskan jag kunde hitta på vinden och inom dom närmaste fyra dagarna tänkte fylla den med mina viktigaste går-inte-att-leva-utan-tilbehör.
ja, vi ska flytta ett slag till Berlin
- och vi har ingen stans att bo?
Jag börjar särskriva tvärlipa lyssna på alkberg she&him the drums joy division the magnetic fields (oooooh lets pretend we're bunnyrabbits!!!!!!!!!)
paus
pyser ut luft i takt med ballongerna, det vill säga förvånansvärt långsamt.
Skriver om tid (ack detta av människan påhittade livsnödvändiga gårinteattlevautanförbegrepp) - just precis nu tycks det stå alldeles alldeles stilla. Det är då känslan av att tiden passerar är som störst men ändå mest omärkbar - allt det där får mitt hjärta att slå alldeles för fort (hjärtat i huvudet) - jag tar på mig alla ytterkläder jag har, kanske nån slags förberedelse för tretton minusgrader. Spatserar tvåhundra meter bort - köper kaffe.
.
22 januari
.
17 januari
.
vågrätt snålt urval av opublicerade grejor 2011
.
10 januari
9 januari
jag tänder lampan i badrummet, i det obehagliga ljuset ser jag märken efter lakanen och att mitt hår antagit den raka livlösa form det bara antar vid minusgrader
och mycket riktigt, några timmar senare mitt i estetikvirrvarret dyker ett snöigt virrvarr upp utanför fönstret.
jag tänker att det passar mig fint men känner ändå en viss förvåning, och kanske besvikelse för att jag omedvetet och lite ofrivilligt redan ställt in mig på vår.
typ såhär;
"På samma ställe där jag med min mormor i augusti hade sett endast äppleträdens lövverk och själva växtplats, där stod de nu i full och otroligt yppig blom så långt ögat nådde, klädda till bal och med fötterna i gyttjan, utan fruktan för fläckar på det underbaraste rosafärgade siden som någonsin skimrat i solens strålar. Havets fjärran horisont förlänade äppelträden en bakgrund som på ett japanskt träsnitt; jag böjde huvudet bakåt för att beskåda himlen, vars ånyo obrutna, nästan våldsamma azurfärg skymtade mellan blommorna, som tycktes vika åt sidan för att visa hela djupet av detta paradis."
- s.208, ur Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt, del 4 Sodom och Gomorra, översättning: Gunnel Vallquist.
(En halvtimme senare har flingorna blivit dubbelt så stora och dubbelt så många och med barnslig förtjusning tjuter jag iiiiiiih och tänker med förväntan på att få klä sig i pälsmössa och tjocka vantar och vara mitt i. Tankarna på våren är som bortblåsta för en stund.)
8 januari
photobooth2011.
5 januari
4 januari, onsdag
intar plats vid skrivbordet (igen. och igen och igen)
ska skriva, läsa sedan skriva. skriva om skriva rätt skriva nytt. skriva om estetik. Vrida och vända i tusenfall. Var gång jag tar plats. Intar min plats vid skrivbordet, försvinner all koncentration - den rymmer, kastar sig, rusar - bort. Försvunnen.
Så, jag målar naglarna, diskar, läser bloggar - får upp hoppet gång på gång om att nästa gång jag gör ett försök, nästa gång jag sätter mig vid skrivbordet, då händer det. Då kommer koncentrationen komma lunkades tillbaka med svansen mellan benen och vips klart!
Jag byter plats, sätter mig mitt emot fönstret, ställer iordning allt (hoppfullhet!), stänger av ljudet på mobiltelefonen, stänger av internet, lägger pennorna iordning, tar ett djupt andetag.
Fortfarande ingenting.
#
